Hundar

Munsboro Sally visar sig vara gravid vid ultraljudsundersökningen på vår hjärtklinik den 11 september 2009!

Vad heter hunden? "Alli" säger bebban Ellen, dom är i samma ålder och kommer bra överens.

Sally kom in som ett yrväder från Irland. Hon är en Jack Russel terrier med härstamning från Munborostallet. Anna blev förtjust och måste absolut ha en hund till. Väl hemma i Sverige har vi registrerat henne i Svenska Jack Russelföreningen. Hon är en otroligt trevlig hund. Mycket energi men inte särskilt skällig jämfört med buhundarna. Alltid pigg och glad. Älskar katten och barnen och alldeles särskilt lilla Ellen. Dom två har vuxit upp tillsammans och Ellens första ord efter mamma och pappa och tutte var faktiskt "Alli", namnet på hennes älskade vovve. Dom äter ofta från samma fat när dom får chansen och sover gärna tillsammans.

Norska buhundar

Vi föder upp norska buhundar - en tålig och ursprunglig ras, en mellanliten hund, mankhöjd strax under 50 cm, men med storhundskänsla, både i temperament och utstrålning. Våra hundar kommer från gamla norska linjer som inte är sönderavlade, och vi satsar på friska trevliga hundar med den arbetande hundens temperament. Är du aktiv med intresse att ha hunden med i skog och mark, på jakt, vall, spår eller agility, vill du ha en lättsam hund som älskar små och stora människor. Då kanske detta är rasen för dej.

Bamse får ett certifikat och blir med tiden Champion och sen har det hänt mycket i hans liv. Ett femtiotal valpar har det bl a blivit. 2007 blev vi bästa kennel för svrta norska buhundar både i Norge och i Sverige.

Till vänster Bamse som vi alltid har haft. Han är upphov till många friska, duktiga och trevliga svarta buhundar som nu finns runt om i landet

Nu är Bamse gammal och grå men pigg ändå. Han springer fortfarande i skogen med husse och då märks det inte att han är särskilt gammal, 10 hundår som det har blivit.

Inga Maj på utflykt i Delsbo

Inga Maj med sina små

Bamse bryr sig väl inte så mycket om valpar egentligen, nästan 60 stycken har det blivit med tiden

Espen Askeladd kom importerade vi från Norge. Han var en trevlig hund som dock var nästan omöjlig att stänga in, han rymde så snart han blev ensam, tom genom att tugga sig ut genom Gunnebonätet i hundgården. Två fina valpkullar hann han lämna efter sig innan han tyvärr förolyckades i Norge där han var för att ställas ut till champion. 

Många buhundar blir det. Här en kull efter Bia och Bamse.