Delsbo

I norra Hälsingland i en liten by som heter Åbo nordväst om Delsbo har vi ett litet torp vid Lumpån. Där har vi bott under flera veckor varje sommar i ett litet torp där Eskil växte upp och satte sin totempåle i marken, lekte indianer och cowboys med kusin Åke och dom andra barnen i byn som nu är mogna gubbar men som alltid är som förr när vi kommer dit upp och träffas under somrarna.

Varje år sätts totempålen i jorden framför Pålstorpet i Åbo som en symbol för att vi har några fria veckor med olika äventyr och naturupplevelser tillsammans med barnen.

Julian på språng med strå i hand och med Backsjön och Hälsingebergen i bakgrunden.     

Med tiden har stugan blivit trång. Vi behövde något större för oss, barnen och alla djuren (hästarna). Därför köpte vi en jordbruksfastighet några kilometer sydöst om Åbo men fortfarande inom de gränser som omgärdar Bolannabygden eller Västbygden som den också kallas och som allmänt i historisk tid omtalas för de grymma brott och det osedliga leverne som förekom i dessa bygder. Ni har kanske hört talas om "Kniven", "Pila Brita" och Åkerberg. Det finns en roman, Fädernas missgärningar, skriven av Nordlinger och som beskriver händelser och landskapet. Där skrivs det om en sjö (Backsjön), om Näset och gårdarna längs den lilla landsvägen norr om Backsjön. Det är en av dessa Hälsingegårdar som vi nu äger och med modern teknik tänker förflytta upp på kullen mellan Backsjön och Ljustjärn. Från den platsen är det en underbar utsikt över det genuina hälsingska landskapet med de i olika blånande nyansskiftningarna i bergens siluetter. I söder ser vi i horisonten Blacksås och mot norr de mjuka böljande bergen liknande get- eller hästryggar. Där uppe kommer Backens hälsingegård att ligga. Efter förflyttningen, som blir ett äventyr i sig, kommer vi under några år att restaurera huset varsamt i den gamla stilen. Vi bygger även ett nytt litet hus som ett annex i anslutning.  Och efterhand finns det planer på verksamhet runt hästhållning, ridskola och allt annat som rör hästverksamheten. Därför planlägges det för bygge av stall och ridhus på fastigheten.

Backens centrum  sett från väster med torpet till vänster och till höger fastigheten med gårdshus, lagård, loge och lador. 

Torpet på Backen i senhöstskrud 2009

Delsbostämman

Delsbostämman har varit en tradition i över hundra år. Riksspelmannen Tore Härdelin är symbolen för stämman. I år var det mera folk än vanligt som kom och lyssnade till folkmusik och många kom för att spela själva. Buskspelet är populärt. Kolbullarna som bolannagänget stod för gick åt som aldrig förr. Minst 10 000 besökare detta år men det är en bit från rekordåren under sjuttiotalet då 25 000 kom. Då var Tore och hans Skäggmanslag populära i ännu bredare kretsar än nu för tiden. 

Delsbostintan Johanna var hemma över stämman. Här på plats i delsbodräkten på trappan framför forngården. Johanna bor i Stockholm, skriver teater och är verksam kulturarbetare. Som många andra ungdomar i bygden så måste hon bort ett tag för utbildning och karriär men så småningom kommer hon nog hem igen?

Trollkarlen Jacob trollband verkligen barnen på Delsbostämman 2009. En talang som går utbildning i Bollnäs. 

Dellenbanan

Järnvägen mellan Hudiksvall och Ljusdal är för länge sedan nedlagd men det pågår aktiviteter. Fortfarande kan man få åka i de gamla rälsbussarna och fram för allt så kan du hyra dressin för långa utflykter på banan. Mot väst kan man ta sig en bit efter Hybo och mot öst ner mot Forsabygden. 

Klara, Selma och Ingemar och Eskil tog en tur på Dellenbanan under sommaren, Delsbo-Aborrsjön t o r. 

Vid Slångenborg strax öster om sjön Grycken fann vi resterna efter den flottningsränna som skapades på 1850-talet och som medgjorde att timmer kunde flottas ända från Ljusnan till Dellen och sen till sågverket i Näsviken. Flottningen fick på flera ställen av leden göras i motlut dels med flottarnas mankraft och på några ställen med ångmaskinkraft. Läs mera om den här historiska epoken och om "Motlutsflottningen" på hemsidan http://www.motlutsflottning.se/ och det finns en bok utgiven som kan köpas på bl a på järnvägsstationen i Delsbo.

Vid fiskesjön Aborrtjärns strad stannade vi vid ett vindskydd och fikade. Där stod redan en fiskare som visade sig vara Hasse Eliasson, en barndomskamrat till Eskil från småskolan på Heden nordväst om Ljusdal. Med kikaren tittar Ingemar på en Lomm som dyker efter mat. 

Klicka ovan och se och hör mer om Delsbo