Nyheter

2018-02-08 Skogsbad den 1-2 juni 2018 Lena Stenvall återkommer till anläggning och föreläser om Sko... Läs mer >
2017-07-16 Ingemar vinner Grand Prix för Ponny på Falsterbo Horse Show   http://www.tidningenridsport.s... Läs mer >
2017-05-02 Hej Allihopa! Kul att intresset för sommarens ridläger är så STORT! Eftersom vi har f&ar... Läs mer >
2017-03-18 Facebook Det finns en Facebooksida som vi döpt till Team Hammarström. Där lägger vi upp e... Läs mer >
2017-03-13 Välkommen till sommarens ridläger med Mathilda och Amanda Se vidare på Facebook: Om ridl... Läs mer >
2017-01-13 Ingemar rankad no 1 på ponny i Sverige Och Selma no 3 Fälttävlan ponny 2016 ett framg&arin... Läs mer >
2016-08-21 Det höll inte hela vägen Ingemar och Olle trötta efter lång tävling. Olle vägr... Läs mer >
2016-08-20 Lagsilver! på EM till Sveriges Ponnylag Sverige gick till omhoppning om brons eller silver Det Italien... Läs mer >
2016-07-25 Annabel badar i Dellen och får samma behandling som alla dom andra barnen har fått. Kolla på... Läs mer >
2016-07-20 Selma vann SM på Ponny i Fälttävlan under helgen Se Tidningen Ridsport och HelaHä... Läs mer >
2016-07-11 Nytt Hoppläger 1-4 augusti på anläggningen Mathilda och Amanda leder som vanligt Se Facebo... Läs mer >
2016-07-06 Ingemar rider EM i augusti Det svenska EM-laget för ponny i Vilhelmsborg, Danmark, i augusti: Elsa... Läs mer >
2016-07-06 Ingemar Nordisk mästare Se filmen Filmen upplagd på YouTube på Medhjarta kanalen Artikel... Läs mer >
2016-06-13 Ingemar placerad i Hagen Bäste svenske ponnyryttare i sin debut på 135, endast ett litet fel p&ari... Läs mer >
2016-06-09 Skolavslutning Hybo och Bobygda idag Ellen och kamraterna på Hyboskolan Julian på Bobygdaskolan ... Läs mer >

Sagan om Askesta

I början av 1850-talet reser den unge skotten Oscar Dickson till Hälsingland för att bygga sågverk. Han kommer till Ljusnans dalgång och ser de väldiga orörda skogarna. Han ser också, före alla andra, möjligheten att bygga en järnväg som ska frakta timret ut till havet. När han så står där vid Marmens strand pekar han med sin silverkrycka och säger: "Där skall sågen ligga!"

Boken är skriven av Bengt Schön och Greta Nordström, bägge födda i Askesta. De har under många år samlat och dokumenterat minnen, berättelser och människoöden och varvat dem med historiska fakta från det gamla Askesta. Tillsammans med foton från Stig Wallströms bildarkiv skapas ett unikt tidsdokument, en sann Saga, från en märklig epok som inte längre finns kvar.

Sagan om Askesta är utgiven av Med Hjärta AB i december 2004, 164 sidor, mer än 100 fotografier, mjuka pärmar, i redaktion av Eskil och Anna Hammarström. Boken kan köpas eller beställas på bokhandlarna i Bollnäs och Söderhamn. Den kan också köpas och hämtas direkt av oss på Askesta Herrgård. Pris: 279 kronor.


Första bilden

Det här kan vara den första och sedan så vanliga gruppbilden på sågpersonalen på Askesta sågverk. Den finns i Nordiska Museets bok Sågverksminnen som kom ut 1948. Bilden insändes av Axel Olsson, Askesta. Den mer framskjutna mannen i kavaj och med klockkedja ska vara sågförmannen Jan Jonasson född 1816 i Nor. Han står allra först i husförhörslängden av de inflyttade från Edsvalla 1856. Sågförmän uppträdde alltid med väst och klockkedja. Till vänster om honom står maskinisten Törnkvist och till höger Fredrik Nyberg. Snett bakom står Ekvall född 1830 i Morkarla, sedan Valentin Lindberg. Den första Plantare skall vara han i den rundkulliga hatten. Bredvid honom Gustaf Hedlund. Längst upp tror man sig identifiera gamle Fisk född 1826 i Nor, Mats Larsson, sågare Lindberg, Styfberg född 1831, Bäcklund längst ut till höger. Östlund, Gust. Hedlund, Edenström samt Nils Norlund ska också finnas med. Personuppgifterna fick jag på 1950-talet från äldre Askestabor. (Bengt Schön i boken Sagan om Askesta)

Dickson köpte upp skogarna billigt av hälsingebönderna som inte hunnit inse dess värde och där vid Ljusnans och Marmens strand uppförde han Nordens största sågverk och Norrlands första bredspåriga järnväg. Med sågen och järnvägen kom en ny tidsepok till bygden. Askesta blev centralort för nymodigheter och drog till sig människor från inte bara Värmland utan från andra håll och inte minst från England och Skottland.

Loke och Thor kommer sjövägen

Det skall bli både gods- och persontrafik i Askesta. Två lok skall komma sjövägen och lastas av i Sandarne. Mark köps upp i en process som måste gå snabbt, men som hade bondesamhällets häpenhet, rädsla och saktmod i bagaget. Men gick gjorde det! Nu kommer ingenjörerna T.C.Watson, C.L.Messer och svensken G.Stolpe. Våren 1856 grävs det väldeliga, de första skenorna, så kallad U-räls, läggs på färsk, bred och tjärad slipers. Snart sätts lokomotiven Loke och Thor på banan. De har ingen förarhytt men sådana byggde man själv i Askesta på den förträffliga lok- och vagnverkstaden. Godsvagnarna byggde man också där av trä förstås. Smide och hjul togs från England, men snart tillverkades smidet hemma i Askesta. En förnämlig hjulsvarv fanns också i verkstaden, en av de få i landet vid den tiden.


Oftast hade banan tre lok, ett hundratal godsvagnar och ett par personvagnar samt några bromsfinkor. Spårvidden var redan från början den så kallade normalspåriga: 1.435 mm. Två stationshus byggdes, ett i Askesta och ett i Sandarne. Banan öppnades för trafik hösten 1857. Det var bråttom att få igång verksamheten och det officiella tillståndet kom inte förrän den 5 aug. 1858. Men då hade man redan kört i nästan ett år och bygden hade fått sin första stora attraktion. Skaror av människor från hela Hälsingland vallfärdade för att skrämmas av skorstensröken och dånet från vagnarna. En bonde i Karmor fick för sig att den nya ”jernbanan” var en lämplig körväg för häst och vagn. Han blev av med bådadera men räddades turligt nog själv. (Av Bengt Schön i Sagan om Askesta)


Ångloket Thor med förare och eldare

 

Nedan signering av boken som blev till i ett samarbetsprojekt mellan byfolk, särskilt Greta och Stig från Ljusne, båda nu framlidna, och så förstås Bengt Schön uppvuxen på Askesta men nu bosatt i Örebro.

 

Boken Sagan om Askesta signeras av författarna Greta Nordström och Bengt Schön och Stig Wallström som stått för det mesta av bildarkivet. Det skedde i december 2004 på herrgården då vi under en lördag hade 500 personer som kom på öppet hus och köpte boken. Nedan Bengt Schön som firade sin 80-årsdag och tänkte mycket på sitt kära Askesta. Bengt bidrog med inspiration och med sin stora kunskap vid bokens tillblivelse.

 

Det var 1856 då allting började, se artikel av Bengt Schön, Bengt Schön för Björn Roos webbsajt 6 dec 2006

 

"Hälsingland blev en svensk Frontier under 1850-talet"


"Sågverk öppnades runt om i landskapet, och befolkningen ökade mycket starkt. Det var den mytomspunne skotten Oscar Dickson som drog igång utvecklingen i Askesta. Orten skulle bli ett centrum i sågverksindustrin fram till 1910-talet. Som omlastningshamn mellan flottning och järnväg fungerade samhället ända fram till 1970", skriver Jan Jörnmark som är doktor och docent i ekonomisk historia och arbetar vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.

Du kan gå in på Jan Jörnmarks hemsida och titta på hans bilder från Askesta i modern tid som är publicerade i boken Övergivna platser. Klicka på Jörnmarks hemsida. Där kan du se ett bildspel med texter som ger reflektioner kring sagan om Askesta och hur det ser ut med lämningar efter sågverksepoken.

 

Två bilder från bildspelet, foto Jan Jörnmark.

 
 
 
 
© Mitt Hjärta Denna sida senast uppdaterad: 2014-03-30.