Hjärtkliniken besökte PCI-lab i Gävle

Nästa gång familjeläkarnas tur!

En delegation med läkare och hjärtsköterskor från Mitt Hjärta besökte under eftermiddagen hjärtkliniken i Gävle för att skapa kontakter och för att utveckla samarbetet kring våra gemensamma hjärtpatienter. På PCI-lab kunde vi online följa behandlingen av en patient som inkommit till sjukhus för något dygn sedan och som nu låg på bordet. Via infarten i radialiskärlet i handleden kom katetern snabbt på plats och de första kontrastinfusionera ut i kranskärlen visade på flera åderförkalkningsförändringar i alla tre kärlen. Det fanns en förträngning i en bifurkation (där kärlet delar upp sig) på det stora kärlet (LAD) som försörjer stora delar av vänstra kammarens framsida. I d s k cirkumflexan fanns flera förträngningar som låg på rad i kärlets början och mitt. På det högra kärlet fanns också förträngning en bit ut i kärlsystemet. För bara några år sedan skulle dessa fynd ha lett till en bypassoperation. Tiderna och vetenskapen har förändrats. Patienten informeras och är själv med i ett beslut om att gå vidare med ballongsprängningar och implantationer av stent, en hylsa med syfte att hålla uppe kärlväggarna och tillåta cirkulationen i kärlet. Vi fick se en procedur där katetrar först lades in i det stora kärlet LAD, sen en över bifurkationen och in i det mindre kärlet. Sen lades stent in, ett i det lilla kärlet och sen ett nytt dikt an mot det andra. Sen pumpades ballongen upp, kärlen sprängdes ut mot väggarna med resultat att flödet återställdes över bifurkationen. Kvar kunde vi se en förträngning lite längre fram i LAD där det lades ytterligare en stent. Så kunde vi se en bild av kontrasten i det åtgärdade LAD-området, det såg helt enkelt lagat ut och flödet var återställt. På motsvarande sätt lades ett långt (3,8 mm) stent in över det ateriosklerotiska pärlbandet i cirkumflexan och efter ballongsprängning kunde vi se en att stor förändring skett, kärlytan såg slät och fin ut med bra flöde i kontrasten. Sen blev åtgärden i det högra kärlet bara en rutin, på några få minuter var förträngningar där även åtgärdade. Hela PCI-proceduren tog något över en timme och hela tiden såg patienten ut att må bra, han var med på noterna och kunde själv se hela övningen på skärmarna runt omkring sig. PCI-operatören kunde berätta om vad som hände och inte minst motivera sin patient om vikten av att göra allt för att inte förträngningarna skall komma tillbaka. Ofta handlar detta om kunskap hos patienten om sjukdomen, om behandlingen under åren framåt. Vilket tillfälle att få tillstånd ett rökstopp. Det är ofta de här patienterna som för någon vecka sedan varit "friska", inte haft vare sig symptom eller några mediciner. De insjuknar med symptom, bröstsmärta eller nedsatt kondition, komer in till sjukhus och genomgår proceduren. Efteråt är de symptomfria igen, känner sig friska och som sagt ser kärlsystemet fint ut igen efter stentningarna. Vid hemgången har patienten förskrivits med flera olika mediciner (4-7 olika) och det förutsättes att uppföljningen (den skundära preventionen) skall fungera ofta ute i primärvården.

Nästa gång är det en delegation från våra Hälsocentraler som bör få möjlighet att ta del av den fina verksamheten som ständigt pågår i Gävle. Syftet skulle vara att öka kunskapen om vikten av den sekundära preventionen på dessa patienter. Det läggs idag stora insatser ekonomiskt och medicinskt i de akuta skeendena men uppföljningen i vårdkedjan till primärvården är minst lika betydelsefull för ett lyckat resultat.